When you feel so tired but you can't sleep.
Godkvällllll!
Idag blev det en långdag med jobb. Det är inget jag grinar över, jobbar hellre länge på vardagarna än att jag jobbar på helgerna också.
8 timmar städ och 6 timmar på Sibylla.
Chefen som alltid kommer ner när man håller på att stänger sa precis som vanligt: "Jag förstår inte hur du orkar!".
"Kliver upp tidigt och jobbar till sent på kvällen".
Jag ser inget problem med det. Gör jag så är det jätte skönt att vara helt ledig på lördag och söndag.
Jag berättade för honom hur mycket min syster jobbade nu när hon är i Norge, och fick svaret: "Jaa, hon är lika flitig på att jobba som sin syster!"
Haha, blir uppmuntrad att höra sånt, just för att jag ofta får höra det från folk.
Chefen som alltid kommer ner när man håller på att stänger sa precis som vanligt: "Jag förstår inte hur du orkar!".
"Kliver upp tidigt och jobbar till sent på kvällen".
Jag ser inget problem med det. Gör jag så är det jätte skönt att vara helt ledig på lördag och söndag.
Jag berättade för honom hur mycket min syster jobbade nu när hon är i Norge, och fick svaret: "Jaa, hon är lika flitig på att jobba som sin syster!"
Haha, blir uppmuntrad att höra sånt, just för att jag ofta får höra det från folk.
Efter dagens APT möte gick jag förbi Ulla som också sitter på kultur och teknik kontoret. Hon hade sagt att hon ville prata med mig. And I did! Hon frågade ifall jag ville jobba på hennes dotters bröllop till sommaren.
Jag sa ja. Hon blev skitglad. Fick nret till hennes dotter och ringde henne en stund senare och berättade att jag gärna ställde upp och jobbade. Hon blev också jätte glad och lät som en väldigt glad och trevlig kvinna! Haha, riktigt underbart att förgylla människors dagar.
Vi skulle ses över någon fika lite längre fram för att diskutera arbetsuppgifter etc.
Jobb bara rullar in, och jag anstränger mig nästan inte alls för att få jobben. Kan kännas orättvist mot andra som faktiskt försöker, men inget får.
Jag vet inte.. Som nu, Ulla sitter på samma kontor som pappa. Hon vet att jag har utbildning i servering och tycker jag är en trevlig och rar människa :].
Jag sa ja. Hon blev skitglad. Fick nret till hennes dotter och ringde henne en stund senare och berättade att jag gärna ställde upp och jobbade. Hon blev också jätte glad och lät som en väldigt glad och trevlig kvinna! Haha, riktigt underbart att förgylla människors dagar.
Vi skulle ses över någon fika lite längre fram för att diskutera arbetsuppgifter etc.
Jobb bara rullar in, och jag anstränger mig nästan inte alls för att få jobben. Kan kännas orättvist mot andra som faktiskt försöker, men inget får.
Jag vet inte.. Som nu, Ulla sitter på samma kontor som pappa. Hon vet att jag har utbildning i servering och tycker jag är en trevlig och rar människa :].
Har med åren blivit en social och trevlig människa (enligt mig själv). Hahha, och ändå har jag inte så bra självförtroende. Men nytt folk som jag träffar tycker det, och det känns riktigt bra!
Känner att jag låter fruktansvärt ego och självsäker, det är jag inte.
Jag är bara glad över att jag inte är samma person jag var under högstadiet. För då var jag riiiiktigt blyg.
Känner att jag låter fruktansvärt ego och självsäker, det är jag inte.
Jag är bara glad över att jag inte är samma person jag var under högstadiet. För då var jag riiiiktigt blyg.
Gud så jobbigt.
Och nej, jag är ingen arbetsnarkoman som jag också fått höra ett x antal ggr.
Jag känner att det är mycket mer värt att jobba om man ändå inte har något bättre för sig. Att umgås med vänner, familj och pojkvän är såklart viktigare, men har man inget sånt planerat en dag känner jag att det är bättre att man jobbar och tjänar pengar än att man bara ligger hemma och slöar.
Jag gillar att sova, det kan jag inte förneka, men vafan, det är endast deprimerande att inte göra något.
Man kastar bort sina dagar totalt. Och eftersom jag inte känner mig ung på en fläck längre, så känns det som att jag vill ta vara på varenda dag fullt ut.
Skulle kunna skriva jätte mycket mer, men jag borde sova så jag kommer upp imorgon!
Och nej, jag är ingen arbetsnarkoman som jag också fått höra ett x antal ggr.
Jag känner att det är mycket mer värt att jobba om man ändå inte har något bättre för sig. Att umgås med vänner, familj och pojkvän är såklart viktigare, men har man inget sånt planerat en dag känner jag att det är bättre att man jobbar och tjänar pengar än att man bara ligger hemma och slöar.
Jag gillar att sova, det kan jag inte förneka, men vafan, det är endast deprimerande att inte göra något.
Man kastar bort sina dagar totalt. Och eftersom jag inte känner mig ung på en fläck längre, så känns det som att jag vill ta vara på varenda dag fullt ut.
Skulle kunna skriva jätte mycket mer, men jag borde sova så jag kommer upp imorgon!
Godnaaaaaatttt!
Kommentarer
Trackback
