You don't know what its like to be like me
Helgen då.
I fredags var jag på restaurangen, sedan var jag hos Frida en stund.
Åkte till Timrå och hämtade mami, sedan hem igen. Somnade runt...6 på morgonen.
Igår blev det en krogen runda.
Förfestade hos Sofie i Bergsåker tillsammans med trevligt folk.
Var väl i stan runt 12 då vi gick till stadshuset.
Det var roligt, men jag gjorde illa knät igen. Skulle kliva upp på en sak, och benet jag stödje mig på höll inte, vek undan och gjorde jävligt ont. Ramlade såklart, och skulle fort ställa mig upp igen. Ville bara grina, haha men too much people. Fortsatte dansa trots att benet gjorde ont. Vad hände sedan då? Lite trångt var det ju, så jag fick väl någon putt och ramlade igen. Efter den gången så gick jag ut en stund med Sofie. Hade inte druckit speciellt mycket heller, så det var ju inte därför. Men märkte förra helgen att jag fick ont i knät av dansandet.
Anyway så var allt kanon framtills dess. Väntade bara på att klockan skulle bli 2 så jag kunde börja gå mot skjutsen hem.
Idag är det värre.
Ont har jag och deprimerad och ledsen blir jag över det.
Kan varken böja in eller ut benet och det är dessutom svullet.
Lärju gå över om någon dag. Men det är ändå förjävligt att det alltid händer mig.
Just mina knäproblem gör mig extra känslig, jag hatar det.
Hatar, hatar, hatar, hatar, hatar, hatar.
Det går inte att uttrycka hur mycket jag hatar det egentligen.
Önskar att det var någon som förstod det bara.
Har bra smärtstillande bredvid sängen som jag mer än gärna vill ta, men dom gör så att jag inte kan sova.
Sååååå får vänta tills imorgon med det.
Uäääh.. Mer då?
Har legat och kollat på film hela dagen.
Smsade mami nyss: "Ska vi umgås? Du masserar mitt knä och jag gör ingenting?"
Inte fått svar än :( huuuhu.
Klagar mycket jag.
MENNNNNN. Min blogg! Får klaga huuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuur mycket som helst.
Känns bra.
